Om Vertigocatcher idé

Det globala omhändertagande av yra människor fungerar inte bra idag. Patienter med balanssinnets sjukdomar utreds med fel undersökningar, får fel eller ingen diagnos och hänvisas till oriktade ineffektiva behandlingar. Det gäller även i svensk sjukvård där balanssinnet undersöks sporadiskt eller oftast inte alls.

Analys av ögonrörelser, så kallad nystagmus, är det enda sättet att närmare diagnostisera de vanligaste yrselsjukdomarna.

Men teknik för att visualisera ögonrörelser är inte spridd i sjukvården. Dessutom kräver ögonrörelse-analys lång erfarenhet och det uppfattas av många vårdgivare som svårt. Dessutom är diagnostisk timing en viktig faktor, undersökningar under yrselfria perioder utfaller ofta normalt.

Vertigocatcher Diagnostics idé är att erbjuda en lösning där de delar av yrsel-omhändertagandet som idag inte fungerar flyttas/outsourcas från den allmänna sjukvården.

Utförandet av balanssinnets undersökningar flyttas till patienten själv. Analys av de dokumenterade ögonrörelserna flyttas från allmän sjukvård och till vana specialister. Om undersökning utförs när symtomen är starkast, blir diagnostiken särskilt tydlig.

En kommunikations-plattform med högt ställda krav på integritetsskydd enligt GDPR knyter ihop den som är patient med en yrselspecialist.

Målsättningen är tids- och kostnadseffektiv yrselsjukvård där tidig diagnostik och riktad behandling har högsta prioritet. Utöver mindre lidande och lägre samhällskostnader ska arbetssättet också förebygga komplikationer och långtids-sjukskrivningar.

Sedan 2017 har telemedicinsk diagnostik av balansimpulser varit tillgänglig för utvalda patienter på Yrselcenter yrselklinik Stockholm. Det har delvis berott på att många patienter är bosatta långt bort från kliniken. Sedan 2023 har även andra privatpatienter börjat erbjudas tjänsten. Från 2024 annonseras tjänsten via en egen webbplats vertigocatcher.se.

Företagets första prototyp för att visualisera ögonrörelser med hjälp av en mobiltelefon CE-certifierades 2018 och fick EU patent 2019. Sedan dess har olika hårdvaror, olika kommunikationssystem och olika instruktionsappar provats genom statligt utvecklingsstöd från Almi och Vinnova. Idag serietillverkas hårdvaran Nystagmocatcher NC. De flesta är sålda till Holland och Belgien. På Yrselcenter Stockholm finns 30st Nystagmocatchers som kan lånas för periodvis övervakning av balanssinnets impulser.

En särskild utmaning har varit att finna ett tillräckligt integritetssäkert sätt att skicka medicinskt känslig information och att identifiera patient och vårdgivare.

En annan utmaning har varit att få patienten tillräckligt trygg för att utföra obehagliga undersökningar när omvärlden bokstavligen snurrar.

Att få tillgång till information om yra människors balansimpulser dygnet runt har medfört mycket ny kunskap. Väldigt lite har hittills publicerats. De största insikterna har varit förståelsen för hur en handfull kända yrselsjukdomar ständigt tycks förändras och övergå i varandra.

Christian Geisler, läkare, specialist hörsel- och balansrubbning: – Patienter med hjärnsjukdomen migrän kan utveckla en särskild variant med enbart yrsel som inte nödvändigtvis behöver medföra huvudvärk. Denna typ av migränyrsel verkar i sin tur kunna trigga öronsjukdomen kristallsjuka. Ett häftigt anfall av kristallsjuka verkar i sin tur kunna medföra en så stor hjärnretning att det leder till ett migränyrsel-anfall. Både migränyrsel och kristallsjuka ger så obehagliga symtom att det medför ofysiska funktionella och betingade yrselsjukdomar. Det medför i sin tur ångest och stress. Ångest och stress verkar utlösa nya migränyrsel-anfall som i sin tur utlöser nya skov med kristallsjuka.

Erfarenheten sedan 2018 är att telemedicinsk övervakning av balanssinnets impulser är det enda sättet att få en strukturerad förståelse för denna tombola av olika yrselsjukdomar som ständigt avlöser varandra. Bara genom patienternas egna undersökningar i samband med påtaglig yrsel har det gått att separera de olika yrselalstrande sjukdomarna från varandra. Bara en noggrann kartläggning av de egentliga yrselorsakerna hos yra gör det möjligt att föreslå effektiva behandlingar. Bara så är det möjligt att avbryta den galopperade kaskaden av fysiska och funktionella symtom hos många yrseldrabbade. Bara så kan sjukvårdskostnader kontrolleras för patienter med denna typ av komplexa symtom.

Augusti 2023 publicerades den första vetenskapliga studien i Journal of Neurology, 62 patienter utreddes med Nystagmocatcher av balanskliniken universitetssjukhuset Maastricht i Holland.

Yrsel- och balansrubbning är ett mycket vanligt symtom och uppskattas omfatta en miljon besök i svensk sjukvård varje år. Men det kan vara svårt att få rätt diagnos och behandling. Trots att vetenskapliga studier slagit fast att över hälften av all yrsel beror på störningar i balanssinnet, undersöks balanssinnet bara bristfälligt eller ofta inte alls i allmän sjukvård. Att synliggöra ögonrörelser och analysera deras mönster är det enda sättet att närmare förstå balanssinnets funktioner och sjukdomar.

Men i allmän sjukvård saknas ofta utrustning för att tydliggöra ögonrörelser och det saknas i regel erfarenhet och vana för att tolka ögonrörelser.

Det vill vi ändra på. Med en Nystagmocatcher monterad på sin mobiltelefon äger patienten själv det viktigaste diagnostiska verktyget för yrselsjukvård. Om inte sjukvården undersöker balanssinnet finns därför anledning att låta patienten själv utföra yrselundersökningen. Om den dessutom utförs när symtomen är mest påtagliga, då kommer diagnostiken bli särskilt säker.

Kristallsjuka, annan lägesrelaterad yrsel, vestibularisneurit, migränrelaterad yrsel och Menieres sjukdom är de vanligaste fysiska yrselsjukdomarna. Alla dessa sjukdomar medför diagnostiska ögonrörelser under perioder med starka symtom.

Funktionell och betingad yrsel är en annan vanlig orsak, symtomen styrs från reptilhjärnan och är delvis psykologiskt relaterade. Funktionell yrsel uppkommer ofta i anslutning till insjuknanden med fysiska yrselsjukdomar men utlöser aldrig onormala ögonrörelser. Funktionell yrsel kan också vara en del av en ångestsjukdom eller bero på stress.

Stroke i lillhjärna eller hjärnstam är ett ovanligt tillstånd men har setts i mindre än en procent av all yrsel utan samtidiga neurologiska symtom. Typiska symtom är ett ur-plötsligt insjuknande med svårigheter att gå och att sitta själv. Även detta allvarliga tillstånd medför vägledande ögonrörelser. Det ska inte utredas med Nystagmocatcher utan vid misstanke om stroke ska den drabbade snabbt till en akutmottagning för snabbast möjliga strokebehandling.

Utöver detta finns många andra orsaker till yrsel och balansrubbningar, men dessa orsaker är mindre vanliga och de utgör bara 25 procent av all yrsel (Brandt 1999).

Sammanfattnings kommer alltså alla balanssinnets fysiska sjukdomar att medföra diagnostiska ögonrörelser om man bara undersöks vid rätt tillfälle. Ofysiska funktionella yrselsjukdomar kommer däremot aldrig medföra onormala ögonrörelser, till exempel om man undersöks under ett panikångest-anfall.

Balanssinnets vanliga sjukdomar syns inte med blodprov, EKG eller röntgen. Det enda säkra sättet att påvisa eller utesluta fysiska störningar i balanssinnet är att bedöma ögonrörelser, så kallad nystagmusanalys.

På Yrsel.com presenteras de vanligaste yrselsjukdomarna, även de som inte drabbar balanssinnet och dessutom några ovanliga yrselsjukdomar.

För att diagnostiska ögonrörelser ska bli tydliga är det mycket viktigt att den undersökte inte kan styra eller fokusera blicken själv. Under undersökningarna ska du därför blunda med vänster öga (ögat som inte filmas) eller täcka över det med täckplåstret.

Yrsel är ett mycket komplext symtom. Samma sjukdom kan medföra olika symtom hos olika människor. Dessutom kan man lida av flera yrselsjukdomar samtidigt, ofta en blandning av både fysiska och funktionella störningar av balanssinnet. mer information

Att yra ofta har svårt att få hjälp i sjukvården, beskrivs i många vetenskapliga studier. I en studie fick bara hälften av yra patienter en diagnos överhuvudtaget och av de som fick en diagnos kände sig ändå bara hälften hjälpta (Ito 2020). I en studie av patienter som sökte hjälp för plötslig yrsel på akutmottagningar fick åtta av tio fel yrseldiagnos (Kerber 2008).